För många är Burkina Faso okänt territorium – ett mytomspunnet land förknippat med traditioner, torka och fattigdom. Under sin stormiga historia har landet utstått kolonialism, oräkneliga statskupper och korruption. Men faktum är att Burkina Faso idag räknas till ett av de fredligaste länderna i regionen.

På väg!
Tidigt en lördagsmorgon i januari lämnade vi, en grupp på 18 faddrar och 2 Plan-representanter, ett snöstormigt Sverige för att resa dit. Vi landade med stor spänning i ett mörkt och varmt Ouagadougou (huvudstaden) samma kväll och vår resa hade äntligen börjat!

Under de första dagarna fick faddrarna besöka sina fadderbarn, deras familjer och Plans projekt.

Mötet
Att få träffa sin fadder är en stor händelse för många fadderbarn och ofta är hela byn involverad i förberedelserna som kan pågå i veckor före ett besök.

Mötet mellan faddrarna och fadderbarnen blev en väldigt stark upplevelse för alla inblandade. Alla besök var olika. I vissa byar hade byborna arrangerat fantastiska dansföreställningar och i andra byar bjöds faddrarna på en festmåltid.

Gemensamt för alla besök var det oförglömliga mötet mellan två kulturer. En av faddrarna hade skrivit till sitt fadderbarn och berättat att hon var ensamstående. Fadderbarnets familj hade därför samlat ihop allt man kan tänka sig att en ensam kvinna kan behöva. Hon fick en tupp, en höna, en kvast för sopning och skålar för matlagning. Vi skrattade mycket ihop där vi satt i byarna och fikade tillsammans med familjerna. En och annan tår fälldes när vi skulle ta avsked. Vem vet om vi kommer att ses igen?

På ett besök i en Plan-skola sjöng eleverna Burkina Fasos nationalsång med stor övertygelse. Faddrarna kontrade med att stämma upp i ”Du gamla du fria” med varierad framgång. Barnen ville veta hur vi svenskar överlever på vintern när det är is och snö. Faddrarna ville veta om det går att sova när det är 45 grader varmt och ökenvinden viner.

Vi fick även besöka hälsokliniken. Ambulansen var en lång moped med inbyggd bår. Vi fick se att byborna själva driver Plans projekt och att de utser en bykommitté som ansvarar för att vattenpumpar repareras, att latriner rengörs och att projekten fungerar.

 Värt att minnas är även hur vi for runt i Burkina Faso med buss och fick träffa en fetichdyrkare (en man som står i kontakt med andar och förfäder). Fetichdyrkaren kunde kalla på förfäder för att bota sjuka, frambringa barn och i värsta fall önska någon till andevärlden. Vi gjorde många utflykter och kunde vid ett tillfälle kasta oss in i ett vattenfall. Vid ett annat tillfälle tog vi en stockkanot för att se flodhästar och krokodiler på nära håll! Det var en fantastisk resa som ingen av oss kommer att glömma!